Oj,oj,oj. Idag var det tunga, trötta ben som lufsade runt i spåret. Helt stumma. Men jag lyckades med ren vilja ta mig runt hela slingan. 2,5 km, och bara en hundradel sämre än i söndags.
Ja, jag måste erkänna. Lite stolt är jag över mig själv 🙂

Nej, en lång, varm dusch har jag väl ändå gjort mig förtjänt av nu. Sen är det dags att sätta sig bakom datorn igen och göra lite excell-jobb. Måste erkänna att det känns jobbigare än att masa sig ut i skogen.

Ha en jättehärlig torsdagskväll, och sitt inte uppe för länge så ni inte orkar med fredagens äventyr 🙂

Kram